Maten – en viktig ingrediens i behandlingen av TBC på KVK


Frisk luft och sol, i kombination med vila och näringsrik mat, var huvudingredienserna i behandlingen av TBC under många år. Här berättar 8 patienter och 2 biträden på KVK om de viktiga måltiderna på sanatoriet och vad de tyckte om maten. Ett har alla tio gemensamt och det är att de tyckte för det mesta att var maten väldigt god.


Maträtter på KVK 1946 – 1957

Frukost.

  • Mannagrynsgröt med sirap eller socker och mjölk.
  • Havregrynsgröt med sirap eller äppelmos o mjölk.

Vi fick havregryn kokt på vatten och det gjorde att gröten blev så slemmig, en av de f.d. patienter som har skrivit i boken ”Livet gick vidare på KVK i Vejbystrand” skrev att havregrynsgröten var som klister. Jag däremot tyckte att den var slemmig.
Detta hände mig en gång när det gällde havregrynsgröten. När jag låg i gipsvaggan så blev jag tvångsmatad med denna slibbiga havregrynsgröt. Biträdet höll i näsan och sedan slevade hon i gröten i matstrupen. När hon var klar med det så var hon så nöjd. Men jag skvallrade till syster och då blev jag aldrig tvångsmatad med gröten fler gånger, men en annan gång med nyponsoppa. När jag blev uppegående hittade vi på ett annat sätt för att bli av med den slibbiga gröten. Vi låg på 4an, när fröknarna inte var inom synhåll hällde vi ner den i tvättsäckarna som stod i källartrappen för annars blev vi tvingade att äta upp den trots att vi tyckte att det smakade illa. Vi höll vakt för varandra dessa gånger. När man blir tvingad att göra det man inte vill, ja då uppenbarar sig uppfinningarnas moder där på direkten, och då hittar man på kontroversiella lösningar.
Jag var opererad och låg i sängen. Då blev jag matad av en fröken (som inte gillade barn.) Jag kunde inte svälja den slibbiga gröten så jag spydde upp den och allt kom på fröken. Men hon skulle inte ge sig utan fortsatte att tvångsmata mig. Men när fröken var lagom blöt av att bli grötduschad, först då gav hon upp. Men när hennes tilltag uppenbarades av syster så blev biträdet omplacerat, för så kunde man inte få bete sig mot värnlösa barn.
Havregrynsgröten – fyyyy…- men jag var tvungen att äta upp den. Det smakade lika illa när jag kom hem. Kokt på vatten.

  • Havrevälling med russin i.
  • Grahamsgröt med sirap och mjölk.
  • Rågmjölsgröt med sirap, ibland med lingon och mjölk.

Jag tyckte mycket om rågmjölsgröt med sirap och mjölk. Jag gillade den mörka gröten med lingon. Jag hade aldrig ätit gröt hemma men på KVK lärde jag mig att tycka om gröt.
Välling i alla former tyckte jag inte om. Därför kunde jag få sitta kvar vid bordet tills biträdet gick från köket. Sedan togs tallriken ifrån mig.


Smörgåsar.

  • Fralla med vallmofrön, med smör och ost eller apelsinmarmelad på.

Jag har i hela mitt vuxna liv försökt att hitta samma smak på vallmofröna, som de som vi fick på KVK, men jag har aldrig hittat den smaken. Man kunde också få ost och honung som pålägg en gång i veckan och någon enstaka gång medvurst. För det mesta fick vi bara bröd med smör på.

  • Knäckebröd av olika sorter.
  • Vanlig limpa.
  • Grahamsbröd.

Till kvällsmackan kunde personalen köpa kaviar och bre på smörgåsen för att vi skulle äta det med större aptit. Vi var många barn som skulle ”äta upp sig” och få lite mera hull på kroppen.

Drycker.

  • Mjölk-Choklad-Saft-Vatten.

Vid festliga tillfällen fick vi sockerdricka. Det fanns i flaska. Klockan tre varje dag fick en del av oss kaffe med grädde och sockerbit tillsammans med ett par skorpor.

Soppor.

Spenatsoppa med ägghalva.

Jag hade aldrig sett en ägghalva som simmade i spenatsoppa förr. Jag tyckte inte om det, äckligt! Spenatsoppa var det värsta jag visste, jag åt upp ägghalvan och lämnade soppan. Men då fick jag sitta kvar vid matbordet så länge det var något biträde i köket. Jag har aldrig ätit spenat efter detta.

Fisksoppa. Ärtsoppa med senap och pannkakor till efterrätt, nästan varje torsdag. Grönsakssoppa. Olika redda soppor. Köttsoppa med potatis och klimp. Frikadell i kålsoppa. Potatissoppa.

Efterrätter.

Fruktsoppa. Saftsoppa. Blåbärssoppa, ibland med mandelbiskvier. Sagosoppa. Klappgröt/kräm.

Vi fick alltid efterrätt till middagen. Klappgröt var min favorit. Detta lagade jag senare som vuxen, när min son var liten, så nu är han också en anhängare av klappkräm med mjölk.

Nyponsoppa, ibland med mandelbiskvier.

Nyponsoppan stack i halsen. Men när nyponen växte direkt på nyponbusken brukade vi barn äta fruktköttet som var så jättegott, för det var ju bara kärnorna inne i frukten som stack. Men mandelbiskvierna åt jag upp!

Äppelpaj med vaniljekräm. Rabarberpaj med dito. Stekta äpplen med vaniljsås. Saftkräm, krusbärskräm, hallonkräm, jordgubbskräm, klappkräm.

Fisk (på tisdagar och fredagar).

Abborre kokt/stekt.

Detta var en plåga för mig, för abborren har millioner små ben och dessa satte sig på tvären i min strupe.

Torsk kokt, med potatis och vitsås samt någon kokt grönsak, t.ex. gröna ärtor. Gädda kokt, med potatis och vitsås samt någon kokt grönsak. Stekt strömming. Fiskbullar med rivna morötter. Janssons frestelse. Fiskpudding med potatis och skirat smör.

Fiskpudding med skirat smör var fruktansvärt, men jag blev tvungen att äta upp det i alla fall.

Kött

Stuvningar med kött i. Kalops med kokt potatis och rödbetor. Slottsstek med potatis eller potatismos, gelé och grönsaker. Dillkött, potatis och sås och alltid någon grönsak. Köttbullar, kokt potatis eller potatismos och lingonsylt. Järpe med potatis eller potatismos och brunsås, grönsaker. Kåldolmar med potatis eller potatismos och sky eller brunsås. Köttfärsbiff, potatis, sås och lingonsylt. Köttfärslimpa med plommon, potatis, brunsås, och lingonsylt. Varmkorv med mos och senap. Ketchup fanns inte. Kassler, kokt potatis, vitsås och blomkål. Kokt tunga, kokt potatis eller potatismos. Isterband med stuvad potatis och rödbetor. Fläsklägg med rotmos. Stekt lever, potatis med brunsås och lingonsylt. Leverbiff med potatis, brunsås och lingonsylt. Blodpudding med lingon, vitkål och apelsinsaft. Pölsa, kokt potatis och rödbetor

Kalops var min favoriträtt. Isterband var jättegott.

Andra blandade maträtter.

Bruna bönor med fläsk och fettisdagsbulle med varm mjölk.

Bullen blev så kladdig när man hällde i den varma mjölken. Men jag var tvungen att äta bullen i varm mjölk. Jag fick inte äta bullen torr.

Stekt fläsk med löksås och potatis. Pytt i panna med stekta ägg och rödbetor. Mjölkstuvade makaroner med stekt falukorv. Makaronpudding med skinka. Råraka. Raggmunk. Potatisbullar. Kroppkakor. Potatisbullar med fläsk. Omeletter av olika slag. Ugnspannkaka med fläsk. Vanliga pannkakor.

När de skulle värma pannkakorna hällde de mjölk på alla de rullade plättarna, och det hade jag så svårt för att svälja. Jag tuggade och tuggade, men det var svårt att svälja detta. Jag kunde till och med få sitta kvar i matsalen tills jag hade ätit upp allt. Man var tvungen att alltid äta upp all mat. Ibland vid tillfälle hände det att jag kunde smuggla ner pannkakan i tvättsäcken. Tur att vi hade den möjligheten.

Småplättar med sylt. Korv och makaroner eller makaronstuvning och kokta morötter.

Mårten gås och svartsoppa.

Julen.

Dopp i gryta. Julskinka. Risgrynsgröt. Ris á la Malta. Kokta grisfötter. Aladåb. Kalvsylta. Stekta revbensspjäll. Rökt ål i 2 cm bitar. Kokt julkorv med senap och potatis. Prinskorv med senap och potatis eller potatismos. Olika sillsorter. Olika salladsröror. Lutfisk, potatis, vitsås med grov senap och pepparrot Apelsiner. Hasselnötter och valnötter.

Andra festliga tillfällen.

Tårta, sockerdricka och/eller saft. Köket kokade egen saft av produkter från den egna trädgården.

Tomtebrus var det närmaste vi kunde komma läsk. På lördagarna kunde vi få russin, som var doppade i choklad av syster Tyra. Det var nästan som lördagsgodis.

Kosttillskott (för de som skulle lägga på hullet)

Vispat ägg med socker. Fiskleverolja. Grädde, att dricka.

Eftersom jag fick dricka mycket grädde så blev jag anti emot det och drack aldrig ens mjölk när jag kom hem. Jag undvek även vispad grädde. Syster Hillevi delade ut 1 msk jäst. Det var väl som medicin åt oss smalisar. Jag vet inte vad detta var för jäst, men de sa att det var jäst. Ev. kom det från bryggeriet. Jag fick aldrig detta för jag var inte mager. Men jag hade observerat att syster gick runt ibland och gav en matsked med mjölk och däri jäst. Mjölken var för att jästen inte skulle fastna på skeden. När vi fick influensa fick vi varmt vatten med honung i.

Kaffe, saft, bullar och kakor

Lussekatter och pepparkakor fick vi till Lucia. Julstjärna fick vi till jul. Våfflor med sylt på fick vi till Maria Bebådelsedag. Skorpor, ibland med smör och apelsinmarmelad på. Men oftast utan. Tårta, när det skulle firas något. Pepparkakshuset fick man dela på efter julen var över.

Självförsörjning.

Sanatoriet var självförsörjande beträffande väldigt många matvaror. Det fanns en trädgård med en trädgårdsmästare anställd. Där odlade man potatis, rabarber, gurka och andra grönsaker. I trädgården fanns äppelträd. Sanatoriet hade även egna grisar, som patienterna brukade gå och hälsa på. Plommon fanns i KVK-trädgården.

Ibland blev vi så sugna på frukt under höstarna när allt började mogna. Flera av oss har varit med om att palla plommon, även vindruvor.
Vid personalbostaden som fanns i huset, som de stora järngrindarna satt fast i, fanns det äppelträd. Jag var med som spanare en gång när vi pallade äpplen där. Vi blev upptäckta och skulle få upptuktelse. Vi försökte hålla oss ute så länge det gick, men till sist var vi tvungna att gå in. Den gången kom vi lindrigt undan eftersom skörden blev plus minus noll. Vi fick stanna inne hela den eftermiddagen.
Det fanns villor utanför grindarna. Och de som hade ögonen med sig såg att det fanns päron i en trädgård. En kväll smet några av de äldre flickorna ut och lyckades palla några päron. Jag fick också smaka ett, men det var så hårt så det inte gav mersmak.